Jag drömde inatt att jag skulle hänga med när min bror skulle flyga med min kusin  men senare så gick inte så jag åkte på en utflyckt till en skola där det var en stor gala och det var otroligt. En massa kändisar var där och sedan skulle jag gå ut och jag var med två av mina kompisar (kom inte ihåg hur dem såg ut) och vi skulle prata med en person men hon blev bortsläpad av en kvinna och inslängd i en bil. Vi sprang efter och ställde oss i vägen för bilen när det svängde runt och kom tilllbaka mot oss. Mina kompisar stod på varsin sida av mig så jag kom ingenstans och bilen körde rakt på mej och jag flög åt sidan och landade i diket.

Mina kompisar skrek för hjälp och jag kunde inte röra mig eller knappt prata. Nägra killar kom och satte sig runt mig.

"Se på hennes ansikte" sa en av dem.

"Nej kolla henne på andra delar." skrattade han.

"Är du okej? Kan du höra oss" sa dem.

"Ja jag hör er, låt mig vara" sa jag argt.

Sedan gick Robert Pattinson och såg mig ligga där.

"Herregud vad har hänt?!" sa han oroligt.

"Hon blev påkörd" svarade killarna.

Mina kompisar hade nu gått tillbaka till skolan efter hjälp.

"Försvinn" sa jag till killarna. "Gå jag vill inte ha er här" sa jag och viftade bort dem.

"Men du är ju.."

"Jag vill ha Robert här, bara Robert" avbröt jag honom.

"Lyssna på henne" sa Robert och log kaxig(och otroligt sexigt).

Killarna suckade klagande.

"Han får alltid tjejerna" sade dom klagande.

Robert log snett åt mig. "Mår du bättre nu?"

"Lite" suckade jag och lade ner huvudet i marken.

"Jag hjälper dig upp." säger han och lyfter upp mig.

"Wow jag är lite snurrig" säger jag men jag vet varför med tanke på att Rob hade sin arm runt min midja.

"Jag mår mycket bättre" säger jag och mitt ansikte hamnar bara någon centimeter från hans. Jag rodnar och tittar ner på mig sälv(för jag skäms för hur jag ser ut, jag är tjock och ful) men det är inte min vanliga överviktiga kropp jag ser ner på. Det är nästan en modells kropp, en perfekt kropp.

"Är du okej?" säger mina kompisar när de kommer springande.

"Ja jag mår perfekt" säger jag.

"Kom vi går en runda" säger Rob och går före. Jag följer efter honom och vi går länge och pratar. Vi är helt ensamma i skogen.

"Vi kanske ska gå tillbaka nu?" säger han uttråkad.

"Okej men vi går hit" säger jag och går till vänster i en korsning.

"Hur är det för dig med alla fans och ditt kändis liv?" frågar jag.

"Jobbigt, folk känner igen mig överallt och människor överallt vill ha autografer och intervjuer. Man får inget privatliv." suckar han.

Skogen tar slut och vi kommer till en grusväg. Rob hoppar ner från den höga kanten och ner på grusvägen, sedan lyfte han ner mig.

"Tack" ler jag. Han ler snett.

Plötsligt kommer det en grupp människor.

"Är inte det där Robert pattinson?" viskar de.

"Jo! omg det är robert pattinson." skriker det. Vi skyndar oss bort.

"Här" säger någon och vi skyndar oss in i ett hus.

"Tack så mycket" säger Rob  till en skäggig man.

"Jag vet hur du har det." säger han och går iväg.

"Förstår du nu" säger Rob argt.

"Ja men ta det lugnt" han ger mig en isande blick.

"Jag är inte som dem"

"Inte?"

"Nej" säger jag argt.

"visst" säger han spydigt. "kom nu jag vill tillbaka"

Jag stod där

ledsen frö att han inte fattade och jag vill inte försvinna från honom.

Vi gick tillbaka. Plötsligt kom jag på att jag hade min systemkamera i väskan och tog upp den.

"Snälla Rob kan jag få ta ett kort som minne?" frågade jag försiktigt.

"Okej" suckade han.

Jag tog en bild.

"Wow vad vacker bild" sa jag utan att tänka. Han log snett.

"Men verkligheten ser bättre ut" och ångrade mig när jah precis sagt det och skämde ut mig själv och rodnade.

Han gick fram och lade en arm runt min midja och vi gick tillbaka till skolan.

En man mötte oss utanför. Det var Robs maneger.

"Rob du är här!" säger han argt. "Vart har du varit?"

"Den här lilla ängeln blev påkörd och hon behövde lite lugn och ro. Sa han och tar bort en slinga från mitt ansikte. Jag ler brett.

"Okej vad bra att hon är okej men nu måste vi pka så säg hejdå."

"Nej hon ska med" sa han.

"Va?" sa jag.

"Vill du med?" frågade han.

"Ja!" skrek jag lyckligt och kramade honom.

"Vad heter du min sköna?" sa han maneger.

"Julia" sa jag och skakade hans hand.

"Trevligt att träffa dig." säger han och en svart limo kör upp bakom honom. Han öppnar dörren.

Jag vänder mig mot Rob och han ler brett. Han böjer sig ner för att kyssa mig.

Jag vaknar!

Det var en av de underbaraste drömmen jag haft.

OBS! i drömmen pratade vi faktiskt engelska.